Rosie Brave och Sam Jackman, två designstudenter vid University of Plymouth, har skapat 3D-printade rosa protesbröst som är ämnade att förändra livet för canceröverlevande.
Rosie Brave blev inspirerad att göra skillnad efter att ha hört om Sam Jackmans mammas kamp med den "svettiga" och "obekväma" traditionella bröstprotesen hon fick efter sin operation.
De två vännerna startade Boost, som menar att de radikalt ska ompröva designen av bröstproteser och komma upp med något som skulle kunna ge glädje åt sin användare. De 3D-printade modellerna som de har skapat är färgglada, lätta, de andas bättre och är utformade via en samarbetsprocess med dem som har gått igenom bröstcancer och mastektomi.
"Tanken kom från Sams mor som hade en mastektomi som resulterade i den protes hon använde då." Säger Brave. "Jag ifrågasätter alltid varför saker är som de är och hur de kan bli bättre, och jag älskar färg. En del av problemet med protesen var att den var beige, den var intetsägande och den stämde inte ihop med hennes hudton. Den försökte se verklighetstrogen ut men misslyckades."
"Vi tyckte bara att det var mycket mer intressant att avvika från att försöka vara realistiskt och ha kul med det istället."
Cirka 18 000 mastektomier - som tar cirka 90 minuter - utförs varje år i England på NHS. Postmastektomi innebär att patienten kan välja att utföra en bröstrekonstruktion, men många väljer att inte göra det. För dessa människor erbjuder NHS bröstproteser som lätt går in i en special-BH med en ficka men passar även även i en normal BH. Men statistiken säger att välbefinnandet är lägre hos kvinnor som inte väljer rekonstruktion.
Braves universitetsforskning har lett henne att välja en designprocess med designverkstäder och fokusgrupper. Hon har också arbetat med 3D-printing, så att hon kan flytta sig från realismen i utformningen av hennes bröstformer och experimentera med olika begrepp och strukturer. Hon har haft sessioner där bröstprotesanvändare gav synpunkter på hennes idéer och användarna har även fått designa sina egna.
Brave och Jackmans största utmaning var att hitta ett sätt att sänka tillverkningskostnaden.
"Den vanliga NHS protesen är varm, tung och svettig att ha på sig. Det var en av de första sakerna vi upptäckte. Vi trodde först att så länge vi kan få den att se mer attraktiv ut blir användarna nöjdare, men efter feedback insåg vi att det var tyngden och värmen som var de största problemen. Därför började vi designa modeller som andades bättre, med en öppen struktur som skulle låta luften passera igenom. Denna struktur är också en del av det dekorativa elementet, men tillverkningen är ganska knepigt."
"Det är här 3D-utskrift kommer in, men tyvärr är kostnaden för 3D-utskrift i silikon för närvarande för hög. Patienter spenderar redan en förmögenhet på specialiserade BHar efter operationen, och om de vill ha ytterligare proteser från NHS måste de köpa dem. Kostnaderna är redan höga vilket gör att en dyr produkt, även om det skulle vara bekvämare att bära, inte kommer fungera."
Bilder: University of Plymouth / Boost
"Om någon amputerar ett ben eller en arm är det ganska uppenbart, men ett bröst döljer man, ibland vet ens bästa vänner om det. Det är bra om det är vad du vill, men jag tror inte att alla vill ha det. Jag tror att det fortfarande är tabu, och vi försöker att ändra på det."
"Några av de personer vi pratade med hade en inställning som "det spelar ingen roll, jag spelar ingen roll". De är vana vid hur saker alltid har varit och de förväntar sig inte att protesen blir något kul som ger dem glädje. Jag tror att det finns möjlighet att ändra på det."
De planerar en utställning av prototyper på Internationella kvinnodagen, fredagen den 8 mars nästa år. Var och en kommer att vara unik och skräddarsydd för de enskilda kvinnorna som deltog i forskningsprojektet.